nmdn

Till vem eller vad står vi i tjänst för när vi dansar tillsammans? Är vi i musikens tjänst?

Av de 2-3-4 dansstegen som någon annan, en gång i tiden, uppfann för oss?

Eller följer vi denna rytm för att upptäcka vem vi är för varandra?

För att utforska vem vi egentligen dansar för, kommer vi, först och främst, dansa för dig. Därefter kommer vi dansa bland oss själva och söka vår danspartner längs vägen. Till sist kommer vi dansa tillsammans. Vi kommer resa genom upprepning mot variation. Vi kommer att röra oss till musiken (Vi har valt discomusik från 70-talet) och mot musiken. Vi kommer berätta vad vi gör och vi kommer göra allt det vi berättar. Vi kommer att fortsätta. Vill du vara med?

Med Vi kan göra va du vill önskar Ludvig Daae och Tove Berglund att utforska hur vi kan tänka annorlunda kring uttryck av nationell identitet. Som barn i Hallingdal i Norge gick Ludvig på folkdans och älskade att hoppa omkring i sin folkdräkt. Idag känns det lite obehagligt. Högerextrema krafter försöker ta över diskussionen om nationell identitet i Skandinavien och idag upplever Daae och Berglund att fler och fler attribut från folkkulturen har förvrängts till att bli uttryck av nationalism och rasism. Just av den anledningen har de öppnat upp ögonen för folkdans igen.

Don Juan är, trots (eller kanske på grund av) alla sina erövringar, ensam. För ingen – inte ens den passionerade Donna Elvira som följer honom land och rike runt – verkar älska honom. Donna Anna, Zerlina, Elviras kammarjungfru, Elvira själv; alla vill de ha Don Juans kärlek. Men om man börjar syna deras drivkrafter, är det då kärlek som är målet?

Donna Anna vill frigöra sig från sin far och en ointressant relation med Don Ottavio. Zerlina i sin tur verkar se Don Juan som en ett medel för att klättra socialt eller så är hon kanske bara ute efter ett sista äventyr innan det stundande giftermålet med Masetto? Och till sist, Donna Elvira som redan blivit övergiven av Don Juan en gång, men ändå inte ger upp hoppet om att bli den kvinna som till slut får honom att äntra den smala vägen.

Memory är en nyskriven opera av Jonas Forssell baserad på en roman av Margaret Mahy (1936-2012), en av Nya Zeelands mest kända barn- och ungdomsboksförfattare. Jonas Forssell är verksam som både tonsättare och arrangör, och har även varit operachef på bl a Den Anden Opera i Köpenhamn. Han engageras regelbundet av Folkoperan i samband med uppsättningar som ”Förklädd Gud” och ”Salieri vs Mozart”.

Hans och Greta är en svindlande vacker sagoopera där dirigenten Anja Bihlmaier leder Norrlandsoperans Symfoniorkester genom den dramatiska berättelsen. Norrlandsoperans barnkör har en framträdande roll i berättelsen som leds av de unga debutanterna Linnea Sjösvärd som Greta och Elisabeth Leyser som Hans. Susanna Levonen gör Häxan, och som barnens föräldrar ses två Umeåbördiga sångare, Åsa Jäger som mamman och Anton Eriksson som pappan. Sandmannen sjungs av Johanna Wallroth, som tog hem förstapris i en av Europas största sångtävlingar under våren – Mirjam Helin-tävlingen.

Proxy: En explosion av mänsklig närvaro och kommunikation! Proxy är ett verk som vill närma sig. Ett verk om närhet och närvaro. Proxy har ett trängande behov av att kommunicera och vara i dig nära. Verket undersöker kroppens semantik och (o)förmåga att förmedla ett språk. Proxy producerar närvaro och påkallar moment av NU, likt ilningar.
I detta nya verk signerat Norrdans konstnärliga ledare Martin Forsberg och scenografen Chrisander Brun kommer publikens personliga upplevelse ställas i första rummet. Utifrån det vanligt förekommande ”jag förstår inte samtida dans” vill Martin och Chrisander vända på idén om förståelse och skapa upplevelser unika för varje åskådare. SØS Gunver Ryberg kommer att skapa musik och ljudkonst till föreställningen. Tillsammans med Norrdans åtta dansare undersöks beståndsdelarna av vad kommunikation innebär och våra förväntningar på teaterrummet. Det blir gnistrande symmetrisk barockdans, intensiva diskussioner och kanske en möjlighet att hålla någon i handen.

Vad händer med en människa när hon förälskar sig i en maskin? Hur påverkas hon ifall algoritmerna till slut lär känna hennes innersta behov och rädslor bättre än hon själv? Ja, årets kammaropera bjuder på modernt tema och en spännande frågeställning; kan man skapa den perfekta partnern? Och vad är ”perfekt” egentligen?

Librettisten Sigrid Herrault och kompositören och pianisten Johan Ullén är teamet som tillsammans gått loss på människans förhållande till teknik och tillvarons mörka sidor i Kärleksmaskinen och vi får möta minst lika spännande namn i både regissör och scenograf som tillsätts just nu. Här får vi möta Manda, en kvinna mitt i karriären, som får ett sensationellt erbjudande i form av en specialdesignad partner som går att programmera utifrån hennes önskningar och behov. Manda som slits mellan att satsa allt på karriären och samtidigt hinna hitta kärleken är inte längre van vid närhet. Så vad händer när drömmannen väl är levererad och hon skrivit under på att robotens handlingar är på hennes eget ansvar? Lever de ”happily ever after”? Och hur ska det gå när kollegan Tea ser sin chans att konkurrera ut Manda? På en kärlekssemester till en fjällstuga dras det hela till sin spets och tekniken får en egen agenda. Kan Manda lita på sina sinnen eller bör hon göra som hennes perfekta partner, roboten Ion, säger?

Musiken i operan framförs av Norrbottensmusikens egen ensemble Norrbotten NEO.

Simone Grøtte är en koreograf från Lakselv i Nord-Norge. Hennes arbete påverkas starkt av hennes samiska bakgrund och hon bor kvar och arbetar i den arktiska regionen. Enligt koreografen Jo Strömgren har hon ”en talang att göra en lokal historia universell och en särskild förmåga att förvandla det triviala till något exotiskt”.  I sitt konstnärskap utforskar Simone Grøtte frågor om identitet och tillhörighet, med ett tillvägagångssätt som fokuserar på mänskliga känslor och perspektiv. Hon arbetar ofta med ljudupptagningar, nyskriven musik och objekt – något hon också vill göra i ”Märgben.”

På scenen ser vi hela Norrdans internationella ensemble. Föreställningen turnerar främst i de fyra nordligaste regionerna i Sverige. Den har också redan väckt nationellt och internationellt intresse.

Simone Grøtte har tidigare skapat dansföreställningarna Glemt, Mannen som stoppa hurtigruta, Reindans-Boazodánsa och Northern Soul. Hon har också producerat och regisserat kortfilmen Homecoming.